Sakta men säkert blir jag Agnes igen!!!

Snart så, snart tror jag att lite Agnes är tillbaka på banan! Tänk att fem dagar ensam med mannen och sina tankar skulle sluta med så många insikter, sidor och mane’er man glömt man hade! Det är inte lätt det där, med att vara Agnes eller vem det nu än är, jag tappade bort mig själv någonstans för ca 5 år sedan, jag blev mammy, inte en sån som bara pratar barn eller lever livet med bara barn, nej långt ifrån men ändå försvann den där coola, självsäkra, spontana, rynkfria ganska roliga tjejen!! Hon bara försvann, slutade röka och feströka, tror fan inte jag varit packad på fem år, ständigt orolig att göra fel, vill alltid att barnen ska ha det bra, fina kläder och vara väluppfostrade! Jag som läste typ tio böcker i veckan, tittade på nyheter varje dag, prenumererade på DN, lyssnade på musik och hängde med, kunde alla låtar som spelades, visste liksom vad som var på G och inne, nu en enda gröt uppe i hjärnan! Känner till en eller annan hit mest pga barnen, läser en bok på tre månader, tittar på nyheter på lördagar och dansa discodans måste jag först gå kurs i!!!Min man hatar att jag blivit en mammy- missförstå nu rätt men han vill jag ska vara Agnes och mammy inte bara mammy!
Men där någonstans på vägen försvann jag och det är jävligt sorgligt, för jag vill ju vara Agnes och mammy men där i Nyc kom jag tillbaka lite, tog på mig de där kläderna jag egentligen vill ha på mig, drack skumpa och drinkar mitt på dagen, sov länge om morgonen och planerade absolut ingenting! Nu får ni inte tro att jag är alkoholist, men har vissa egna tankar om alkohol och barn och det passar sig inte i min värld att blanda barn och alkohol- ok om de inte är med men även där har jag satt upp egna regler! Heller inte att jag inte sätter på mig vad jag vill, men vissa omständigheter har gjort att garderoben ändrats lite de senaste 5 åren och det är inte riktigt min stil, va lite mer rock förr än nu, nu lite för städad!!
Tror många kvinnor och tjejer tappar dig själva på vägen när de får barn och då har mina småbarnsår varit rena Grand hotell festen, barnen har sovit, en man som tog mer pappaledigt än mig, städerska, en man som gör mer än mig hemma när han är hemma och det var han med Ryder, inte ammat, lätta med mat och annat, inga speciella psykbryt med trots- det enda är att Zoë Mae varit lite galen men absolut inget ansträngande så vad hände? Var är du Agnes, vad vore världen utan alla dess mammysar- starka, orkar, ta hand om och finnas där och trösta, ordnar, fixar och donar! Det finns såklart pappys också men kvinnor alltså, som vi sliter och där någonstans på vägen försvinner vi lite och sätter nästan alltid barnen före! Att de ska ha det bra sen kan man själv ha det bra, dessa små skatter som förgyller hela ens existens!!!
Jag är helt lost, kände mig naken utan barnen och bara det att inte släpa på något när man ska ut genom dörren och att äta frukost i två timmar- omg vilken jävla lyx, men hur mycket jag inte vill vara utan allt som har med mamma livet att göra så vill jag ändå hitta mig själv igen!
Sen när blev jag så jävla torr och pretantiös??????
Varför kan jag inte släppa loss lite? Jag är så jävla rädd att någon ska tänka- den där Ranelid alltså!!!
Men jag är ju för fan ordentligare än en polis konstapel!!!!
Hahaaaa, där någonstans mellan skyskraporna kom hon iallafall den där Ranelidskan, med en Supreme mössa på huvudet, feta sneakers och jeans och min fina alpacka tröja jag fick av mannen modell oversize, där bland betong och en miljon människor kände jag mig som Agnes ett tag, några timmar, minuter så härligt, jag finns!!!
Självförtroendet jag hade innan, det är borta, typ bortblåst asså helt borta, så det blir svårare att hitta, men var är du? Du fanns ju där innan!!! Snälla kom tillbaka!
Så shoppingen får vi ta en annan dag, jag ville mest säga hej och att jag hittade mig själv lite och så hörs vi i morgon!!!
Later!!!