Vi tar det sjukt piano!

Barnen är så förkylda att mängden snor ej kan beskrivas, den ena mer hängig än den andra, den absolut mest hängiga var hemma idag och vi körde VAB, vi sov 4 timmar mitt på dagen och rörde oss inte ur sängen på hela dagen, började själv må illa framåt dagen och detta eskalerade så till den milda grad att jag inte kunde stå upp därav låg vi ner hela dagen men den hängiga hon var inte hundra och är inte fortfarande!

Jag oroar mig så mycket för R, tror inte han har det bra, känner mig otillräcklig, vi leker nästan aldrig med någon mer- mycket mitt fel, när jag gjorde slut med bästis så gjorde alla andra i det gänget också slut med mig och där var en massa barn inblandat och så träffade jag bästis med barn nästan varje helg, sen vet jag inte det är svårt att leka efter fritids och grejer vid fem halv sex, det är alldeles för sent och de i klassen vet jag inte om man kan ringa och leka med?
Jag mår jättedåligt och oroar mig något fruktansvärt, han har bara haft en riktigt bra och fin kompis men han har flyttat till USA och även om han var hemma hade de inte gått i samma skola, jag vet varken ut eller in, det är simning och hockey 3- 4 ggr i veckan och på helgen då vill man bara vara med varandra för man inte setts på hela veckan!
Det är ju jag och min man som fuckat upp allt, allt skulle bli bättre men allt är sämre, men kanske är vägen till bättre sämre för att bli bättre!
Det största problemet jag har är alla barn, de är inte kloka, det är något fel på majoriteten av barn idag, de är inte barn, de är galningar, jag vill bara ta mina barn och låsa in dem så de slipper se världen! Världen är inte vad den var en gång, all vänlighet, respekt och annat som fanns när jag var liten är borta!
Borta, jag blir så beklämd, vad ska man göra?
Nu måste jag sova och bli av med min klump i magen!