Vad är värt något???

Ända sedan tonåren har kläder, mode och shopping varit en mycket stor del av mitt liv, jag har jobbat med kläder sedan jag var 16, fått de finaste väskor, klockor och smycken av min man, shoppat själv, shoppat ännu mer! Det har alltid varit super viktigt för mig och ju mer pengar vi tjänade desto mer handlade jag, väskor för 15000 tusen tals kronor, vi åkte till illum i Köpenhamn och handlade möbler till hela vårt hus, bytte ut allt vi hade så det matchade varandra! Den som först började ifråga sätta vår konsumtion var M, min man då blev jag sur på honom och tyckte han var tråkig sen kom barnen och de har aldrig fått mycket, leksaker men rejäla saker,men få, kläder allt de behöver och lite till men prylar har vi varit sjukt restriktiva med, tycker inte barn ska få allt de pekar på och hatar rum fulla med skit leksaker, bättre att köpa några få! Förra året stramade vi till det ännu mer och Ryder fick tre saker av oss och Z bara något litet och sen gick vi till en insamling för behövande barn med några av Ryders leksaker han själv valt ut och fick packa ihop! Det ska vi även göra iår!
Om man bara handlar och handlar till sina barn och inte förklarar något för dem om pengars värde och att de finns de som inget har och du har världens jävla bortskämda skitunge vad fan spelar det för roll då om ungen har alla de senaste sakerna han eller hon är ändå en skitunge! Det absolut viktigaste i ett barns liv är kärlek, regler, värme, omtanke, respekt och klara tydliga ramar att följa, det viktigaste är inte hur mycket ditt barn har det viktigaste är att barnet är älskat oavsett och att de så småningom förstår vikten av att studera!
Alla moppar i världen och Ralph Lauren skjortor ger dig inget jobb, men en bra utbildning förhoppningsvis! Hur mycket pengar jag än har kommer jag aldrig köpa massor till mina barn, de kommer få jobba och tjäna egna pengar för att få ett begrepp om pengar!
Var va jag nu, även jag börjar förstå att konsumtions hetsen är helt fucked, jag har inte alls samma behov av shopping jag har heller inte samma lust längre, jag älskar fortfarande vackra saker och vill fortfarande ha min Chanel jumbo och jag köper sjukt mycket Voluspa ljus men någonstans på vägen har jag insett att jag blir inte ett dugg lyckligare om jag har 1 par eller 5 par Please jeans, inte ens snyggare!!!
Denna insikt har varit långdragen och jag är inte helt i hamn, men är glad jag kommit så långt eftersom jag sagt upp mig och inte vet vad jag ska göra, även om M försörjer mig till jag vet så inser jag att det absolut viktigaste är att jag har min familj , att vi är friska och att vi har varandra, att jag varje dag vill gå hem till min familj att de är de bästa jag har! Så när livet blir skört för någon du älskar till månen och tillbaka blir jag ännu mer varse om att jag och min familj och mina barn är det viktigaste inte vem som har mest prylar!!!!!! À älskar dig och finns här varje dag, varje minut för resten av våra liv!
Peace!!