Vad?? Livet, i en fart som går i hundra känns det som!
Jag hinner inte med alls, snart har en vecka gått och min son har snart klarat av den med bravur, han är super nöjd och de leker så fint!
Farmor som hämtat hela veckan är mest imponerad av ljudnivån, knäpptyst, verkligen knäpptyst och bemärk att de är 6 år gamla!
Idag hade han gympa för första gången och han var mest förundrad över att man skulle duscha, det gjorde man ju inte på dagis när det var gympa!!!! Mitt hjärta sitter utanpå och jag är som en urlakad trasa av nervositet men det verkar bra, håller alla tummar och tår!
Jobba jobba jobba, det känns som det är mitt liv, i morgon hinner jag träna för första gången på en vecka och på fredag blir det LPG hos världens bästa Patrizia Intiso, om jag längtar och jag har kommit på att jag saknat henne hela denna vecka då vi inte fått ihop det pga jobb, sjukdom fan och hans moster!
Men på fredag är det dags, nice start på helgen som jag ska jobba hela men ändå!
Har blivit lite gladare och lite lyckligare på sista tiden, det värsta har lagt sig och jag försöker tänka bort det, vet fortfarande att det var rätt men kommer aldrig sluta förvånas över hur människor tänker och resonerar, livet är förunderligt, bra förunderligt! Ibland helt oförståeligt men det utvecklar en och man blir klokare och klokare!
Jag vill än en gång tacka för alla fina kommentarer, de är så fina att man blir tårögd och de är fulla med värme och pepp! Tack!!!
Vår kille har också börjat förskolan. Känns helt märkligt och jag är supernervös men han grejar det jättebra. Det är bara så stor skillnad från förskolan och förskoleklssen! Jag antar att det lägger sig, vår ängslan för allt det här nya men det är stundtals så att man inte vet hur ens hjärta ska reda ut det. Ta det försiktigt och andas!
Ja, huaah alla dessa känslor och tankar kring de älskade små barnen! Men det kommer gå fint ska du se <3 Tack för dina texter och kram till dig!