jag ger upp, ibland är det bäst så!! Om man på riktigt blir ledsen och förnärmad att någon säger ens lilla stad är deprimerande då ska man nog söka hjälp, och det illa kvickt! Tänk alla som pratar om Malmö som Sveriges värsta och farligaste stad, staden där det bor flest fattiga människor i hela vårt land, staden där det bor flest icke akademiska människor, staden med störst antal fattiga barn och bla bla bla! Som uttrycker sin avsky inför Malmö, det bekommer inte mig, inte för fem öre! Om jag tycker Ystad är deprimerande jamen då tycker ju jag det, jag känner ingen wow- känsla alls över staden, husen, butikerna eller restaurangerna, jag är ledsen men så är det! Ni kan ju älska er stad ändå, är det ok? Att vi tycker olika, att vi inte tycker om samma saker, att jag inte tycker som Er?? Jag har svårt för att man blir förnärmad över skitsaker, gå ni runt i er stad och älska den jag kommer aldrig göra det! Att ifråga sätta vad jag gjorde där om jag nu tycker som jag tycker, ja Ysb råkar ju ligga där och det gillar jag, likaså som jag gillar Fritidsbaren! Hela min familj flydde bokstavligt talat därifrån, ifrån inskränktheten, jantelagen och skvallret, bort till något annat där vi fick vara vi! Där inte min väninnas mamma sa att vi inte kunde gå på kalas till någon som var mindre bemedlad än oss, där inte fröken bara tyckte om de smarta barnen som kunde något, där inte alla visste allt om alla, där ingen tog mina skor för de råkade vara i guld och inte trasiga, dit ingen retade mig för min pappa, där ingen skrek- vem faon tror du att du är???? Där ingen retade mig för min mamma var skolsköterska och skulle kontrollera pojkarnas pungkulor om de hade åkt rätt, där inte människor bara såg Ystad utan världen, bort från småstads mentaliteten som aldrig passade oss! Jag kommer aldrig någonsin passa in i det! Aldrig! När jag ser samma människor sitta och gå runt, och göra samma saker då blir jag deprimerad! Nu sätter jag punkt!
Jag har vabbat liten skrutt, mannen flaxar runt, det är mycket nu och vardags pusslet är svårlagt, själv pratar jag och mannen om att bli stödfamilj eller fosterfamilj åt ett av alla de ca 10000 barn som kommer varav ca 6000 helt utan anhöriga!!
Du verkar ha stora problem med din självbild, ska nog inte prata om att ” hugga”!
Gör upp med ditt förflutna istället för att angripa allt och alla, kanske är så att du är hungry and angry sv dina sjävspäkande dieter?!
Kanske det!!!!!!!!!!
Hej. Ponera att du har rätt i dina tankar om självbild. Men hur gör det något bättre att uttrycka sig så som du gör? Tror du att en person mår bättre och får bättre självbild av att skuldbeläggas? Är du ute efter att ”ruska om” och därigenom tror att du gör någon en tjänst? Hade det inte gått att skriva nåt mer konstruktivt svar?
Nej för kommentaren var urbota korkad och det möter jag tillbaka med urbota korkad kommentar! Vad har min självbild och mina dieter med något att göra? du kan aldrig möta idioti med annat än idioti! Ledsen!
Hej Agnes, det jag skrev var avsett som ett svar till den som lämnat den första kommentaren. Jag tycker inte det fanns belägg för att skriva så. Det jag skrev var mest menat som en allmän tanke om hur man kan/ska bemöta någon om nu den råkar ha en ”skev” självbild. Jag tror inte att man gör någon bättre/friskare/gladare genom att kritisera eller ”ruska om”, det är mer hållbart att ge beröm för det man tycker är bra. Och vad fanns det egentligen i kommentaren som var det minsta konstruktivt? Vill man förändra folk måste man ge dem nåt att bygga med, annars handlar det i min mening bara om att trycka ner. De frågor jag ställde var ett försök att få någon att tänka efter, sen om det lyckas eller inte det… men ja, då har jag iaf försökt göra det på ett någorlunda resonabelt sätt. Din eventuella diet, ditt utseende och så vidare är förstås bara ditt eget, det var väl ungefär det jag försökte säga förut, det är inte så lätt med orden alla gånger…
Aha, jag hajade inte! Sorry!!!!
Ja vad säger man… Lättkränkta, inskränkta människor finns det alldeles för många av. Förstår dig, är från en liten by i Skåne med lite samma mentalitet du berättar om. Passade aldrig in så jag reste, utbildade mig och bor nu på annan ort. Skulle stannat min egen potential och utveckling om jag hade stannat kvar.
Kram på dig, hoppas barnen är friska snart!
Jag kikar in här nån gång ibland. Inte för att jag kanske har så mycket alls gemensamt mer för att jag är en nyfiken filur. Jag vill bara tipsa om att vara lite mindre snabb med tangenterna, inte för att du inte har rätt till en åsikt utan för att det inte var alls så svårt att läsa in ett syftningsfel om man är på ”grinigt humör”. Du kunde ha skrivit ungefär såhär: ”Min bild av Ystad är denna…. osv” Sen fortsatt med ”Min uppfattning har förmodligen påverkats av min uppväxt som innebar…” Jag säger inte att du har fel men jag tror du träffade en del som inte alls identifierar sig med det du skrev, Ystad är ändå en förhållandevis stor stad. Sen låter det lite som att det är okej att vräka ur sig skit om en stad för att andra vräker ur sig saker om en annan och riktigt så är det ju inte, tror inte heller att det var det som var din avsikt – men mitt all ”vardagsstress” tror jag lätt att tankar och ord löper iväg lite mer än vad som var menat och kanske har den som läser heller inte tid/ork/förmåga att sätta sig ner och fundera över vad som finns ”bakom orden”. Var rädd om dig. Du räcker till precis som du är. Fortsatt trevlig helg!
Jag förstår vad du skriver, men helt ärligt om man hela tiden ska tänka på andra så kan man ju inte skriva! Det är så svenskt att bädda in, stoppa om och hålla om ryggen! Det bor 21000 människor i Ystad, och jag vidhåller att om man blir kränkt av att det är deprimerande i mina ögon ja då har man för mycket fritid! Jag vill inte väva in, jag vill inte stoppa om, det finns inte i min värld! Jag bryr mig om vad man tycker om mig inte min stad, inte min lägenhet inte mina kläder, men jag är inte heller lättkränkt! Har aldrig sagt att man får kasta skit bara för att andra gör det, menade bara att alla jag känner som bor kvar i Stockholm retar eller pikar mig ofta om Malmö och det kunde inte bekomma mig mindre! Vi är alls olika jag lägger inte så mycket vikt vid saker som andra kanske gör och framförallt inte främmande människor men jag vet också vem jag är och jag blir inte ledsen över saker som jag inte kan påverka och ej heller saker jag läser på nätet om random saker! Tack för din kommentar men min blogg är min och kommer alltid vara brutalt ärlig!
Kram på dig
”Jag är inte lättkränkt”, ” bryr mej inte om vad andra tycker”!
Vem i hela världen försöker du lura?!
Nej, det du skriver är solklart så att anfall är bästa försvar!