Den bara försvann, puts väck och klockan ringde 06:30 och det var måndag!!!! På fredagen var jag ledig och då försöker jag göra nya frallor och det tar en stund, sen köpte jag fotriktiga skor och mannen hotade med skilsmässa, drog till min finaste N och provade klänningar och så hämtade jag upp älskad stor prins! Vi åkte till stan och handlade prylar till glitter- disco och så mötte vi upp mannen och R ville stanna med honom så jag skyndade mig att hämta lilla ärtan, sen blev det rester till middag och fredagsmys intogs i västra hamnen och där hann vi hänga lite med favoriter men de hade typ halva släkten på besök så vi kände att det inte riktigt var läge!
en annan drog och jobbade lördag och mannen stack på Boule turnering så jag och barnen mös själva på kvällen med hemmagjord pizza och smågodis!
söndagen var det loppis och bilen åkte 07:00 så jag var ganska trött resten av dagen, fick även en ångest attack över mitt leverne och noll träning och deppade ihop totalt och grät! I Morsdags present fick jag vara helt ensam i två timmar! Då bestämde jag mig- det här går inte och satte ihop planer och kostschema!
Jag gjorde som vanligt de sjukaste fynden, glad och tacksam för allt jag kan köpa men mest av allt är jag tacksam för min familj!
Min älsklings J hade med sin mamma och Gud vad jag gillar henne och saknar min egen mamma jättemycket, att vi inte bor på samma ställe, att vi inte kan umgås med min familj så mycket som vi vill, att vi inte reser ihop med min familj, jag saknar min mama massor!
la mig tidigt på söndagen och som sagt plötsligt var det måndag!
jobbar och jobbar och längtar till semester!
såå kul att se att några är kvar här- det värmer i hjärtat!
all kärlek till Er!
Dåligt egentligen att man sällan ger tecken ifrån sig när man läser bloggar, skäms en aning. Ni har väl statistik som visar att ni har läsare, hoppas jag.
Jag har skrivit nån gång till dig tidigare, för att jag uppskattar din blogg och hur ”vanlig” och ”riktig” du är. Läser dig alltid, men du ligger i ett bloglovinflöde som gör att jag läser och scrollar vidare väldigt enkelt, sällan man skriver nåt då ju.
Annars är ju tempot man lever i den största boven. Min man är bortrest på jobb i 7 veckor, har varit ensam nu i 3. Helt galet ju vad mycket det är med två barn, skol-aktiviteter, utflykter, brännbollskvällar, fotbollsturneringar och utvecklingssamtal. Knappt man sitter ner eller andas under dagen. Tänker mycket på hur lyxigt det är att vara två vanligtvis, vilka hjältar dom är som roddar detta alltid själva. Eller våra föräldrar. Min mamma finns inte längre, men hon roddade ju tre barn själv trots pappa. Blev utbränd iofs. Försöker tänka som du, att vara så mycket som det bara är möjligt med barnen, och mannen. Så att man i framtiden inte kan tänka ”borde satsat mer tid på familjen”. För mer sån tid finns inte i vårt fall. Träning och egentid är det som bortprioriteras tyvärr. Men snart nog är ungarna större, då blir det tid för sånt. Kan inte stressa för det nu.
Heja dej, heja oss! Stor kram