Och livet susar förbi, formligen i raketfart, helt plötsligt har R börjat gå ut med hunden, alltså helt själv, dottern har 27 i skor och sonen hade växt 5 cm på typ två veckor- Hallo vad händer? Mina tider är bättre, jag är hemma mer men livet det susar förbi, jag hinner inte allt jag vill, jag bortprioriterar mycket men ändå! Sist jag och mannen hade barnvakt var förra sommaren och det är ju ett tag sedan, livet! Detta pussel och trussel, besvikelser, glädje, förväntningar och förhoppningar! Det är underbart men jag undrar hur det ska kännas? Känns det? Jo visst fan känns det, när man ibland bara vill lägga sig ner och skrika för att man är trött, när man önskade någon annan tog tag i saker när man önskade man hade dubbelt så mycket tid! Då känns det! När dottern håller en i handen och när pappan i familjen berättar för R att mamma gjort botox och han undrar varför du som ser ut som en liten flicka mamma, när de kramar en hårt, när man går alla tre hand i hand och när jag tänker på att de växer upp då känns det så förbannat mycket, kärleken värker den gör ont ibland för det är så himla mycket, då känns det!
kärlek!