Hjärnspöken!!!

Allt var så mycket lättare innan, när jag inte såg dig eller hade träffat dig, nu är allt bara ett enda virrvarr! Nu vet jag varken in eller ut, nu värker mitt hjärta och min hjärna är snurrig, 14 år det är så himla himla länge!
Barnen, det är värst, vad har jag gjort, vem är jag att bestämma över någon annan? Man kan välja bort, man kan tycka olika men vem är jag? Jag är jag och du är du?
Vill bara du ska veta att det är inte alltid lätt, jag gör mitt bästa, jag trodde det var det rätta- men nu vet jag inte! Kramen, du som inte gillar att kramas den var varm och några sekunder längre än vanligt, mitt sista tryck det var kärlek! Lova mig att du inte glömmer det och om jag en dag kommer på vad som är rätt eller fel- vad gör du då? Hade bara så gärna velat att det var du och inte jag, inte denna gång, jag hade verkligen önskat det!
Nu är jag bara förvirrad, attans jävla skit att det ska vara så svårt! Nu när mitt hjärta värker och magen känner efter!
Attans att det ska vara så svårt att få ihop allt! Ibland önskar jag att jag inte kände så mycket!
Nu är det bara ett enda virrvarr och jag vet varken ut eller in, ville gråta, vill gråta, men vem är jag att göra det!
Det var ju jag, men även du, men jag tog beslutet och det var inte lätt, nu när min prinsessa satt där i knäet som aldrig förr, då blev det bara förvirrat!
Bara så du vet, jag är inte mer än människa! Full av mig men även fel och brister men min styrka är att jag vet det och jag kan säga det!
Vad gör jag nu med en förvirrad hjärna och ett hjärta som värker?

6 kommentarer till “Hjärnspöken!!!

    1. Jo horsar järnet varje dag!! Vad fan tror du? Nej, inte nu, aldrig någonsin, har aldrig hänt kommer aldrig hända! Ok!!!!!!!

  1. Vad pratar du om….??? Hoppas du mår bra, men man får inte den känslan, du talar som i tungomål… förlåt om jag låter oförskämd, det är inte meningen. Blev bara oroad…
    Kram

  2. Hej Agnes

    Jag tycker du skriver rakt och ärligt. Du skriver så fint om dina barn, jag kan känna igen mig i det du skriver om oron för dina barn och hur man alltid vill beskydda. (Mina barn är vuxna nu). Jag tycker att du verkar empatisk och reflekterande över världen, ondska och orättvisor.
    Jag har en komplicerad relation/icke relation till mina två syskon och en förälder. Detta efter att jag försökte ta upp saker och bryta mig loss från invanda mönster och en roll som inte var hälsosam för mig. Trots att det är lugnare nu så finns en sorg i min kropp över att inte ha kvar de längre. Jag har svårt att se att det kan bli bra. Jag vill men vågar inte lita på…Sorgen gör ibland fysiskt ont och den finns med nästan varje dag. Jag vet inte riktigt vad du menar när du skriver om någon som du valt bort eller som valt bort dig. Jag kan ändå känna igen mig i det du skriver…Jag önskar dig en fridfull jul. Hoppas att du får vara ledig och ha det bra med din familj! Fortsätt skriva som du gör. Jag kommer att fortsätta läsa din blogg<3

  3. ”Går du på droger?” Snacka om oförmåga att läsa mellan raderna. Tack för att du delar med dig, naket. Vi är många som förstår. Alldeles tillräckligt.

  4. Känner igen din smärta..och det gör så ont men ibland måste man göra ett val. Jag gjorde det och det var inte lätt men jag var så sårad både av vänner och familj. Det tar tid men det blir lättare med tiden. Vissa får stanna i ens hjärta andra i mitt liv…..stor kram

Comments are closed.

Rekommenderade inlägg